Framtida Friskusar | barn och unga i fokus

Hälsa och utveckling för barn och ungdomar.

Godisdebut?

Kommentering avstängd

”När ska mitt barn göra godisdebut?” Men herregud, vad är det för en fråga egentligen? Ta in den. Begrunda den. Tyck till om den.

Jag tycker ofta att saker går till överdrift när det gäller hälsa hit, och hälsa dit. Ungefär som när någon hälsoexpert tyckte att fredagsmyset var roten till allt ont och skulle bestå av oliver, ost och vatten. Eller personen som började surra om hälsosamma födelsedagstårtor till småbarnen. Visst, det behöver inte vara av ondo. Jag är absolut för att barnen ska få en bred smakpalett och lära sig grunden till ett hälsosamt leverne. Men kom igen, lite godis eller andra onyttigheter emellanåt är oftast inte hela världen.

Bild: Rasmus Thomsen @ freedigitalphotos.net

Hemma hos mig har det aldrig funnits något godisförbud. Jag fick heller aldrig något lördagsgodis i den bemärkelsen. Och inte heller var ordet ”godisdebut” något som förekom. Mina föräldrar trodde inte på förbud/lördagsgodis. De menade istället att det var bättre att inte göra godis till något förbjudet eller sensationellt, då det förmodligen bara skulle öka suget efter det. Så jag fick äta godis i princip när jag ville. Det betydde däremot inte att det fanns en godisskål ståendes på köksbordet sju dagar i veckan. Nej, då fick man snällt be om att få lite godis när man var i affären. Och ärligt talat, det suget var sällan där. Om det sedan berodde på att jag genom en varierad och balanserad kost inte suktade efter sötsaker, eller om det berodde på att godis inte sågs som något speciellt vet jag inte … men det funkade i alla fall.

Gör det inte till en så stor grej!

Jag tycks inte vara helt ensam att tänka i dessa banor. En kommentar från Pontus Andersson till ovan nämnda artikel lyder såhär:

Tror inte godis ska ses som något förbjudet för barnet. Vi har alltid haft godis sen jag var liten flera dagar i veckan och ska ärligt säga att jag nästan aldrig blir sugen på godis. Ses godiset som något förbjudet som man bara får ibland när man är liten så kommer man äta i smyg för att det är spännande och sen lever de tankarna med en hela livet. Det är väl min teori.

Så, vilka är era åsikter?

Comments are closed.