Framtida Friskusar | barn och unga i fokus

Hälsa och utveckling för barn och ungdomar.

Barn och ungdomars skelett

Kommentering avstängd

Då vi talar om barn och ungdomars hälsa och utveckling anser jag att det är viktigt att åtminstone ha baskunskaper vad gäller människokroppen och dess utveckling. Jag tänkte därför börja med ett inlägg om skelettet, en del i det som benämns rörelseapparaten.

Bild: arztsamui @ freedigitalphotos.net

En människas skelett består av mer än 200 stycken ben (Bjålie et al., 1998; Jagtøien et al., 2002), vilka fyller ett antal viktiga funktioner. Enligt Bjålie et al. (1998) är dess uppgifter följande:

  • Skelettet stöttar upp kroppen, och utgör fästyta för kroppens mjukdelar.
  • Skelettet skyddar kroppens inre organ, såsom dess hjärna, hjärta och lungor.
  • Kroppens ben och leder fungerar som hävstänger. Dessa överför muskelkontraktioner till rörelser.
  • Majoriteten av kroppens blodkroppar bildas i den röda benmärgen.
  • Skelettet är kroppens viktigaste mineraldepå. Särskilt viktig är den för omsättning av kalcium och fosfat.

Kroppens leder kan beskrivas som förbindelser mellan ben (Bjålie et al., 1998; Jagtøien et al., 2002). Trots olika utseende, beroende på ledens funktion (kulled, gångjärnsöled, glidled etc.) är alla uppbyggda på liknande sätt. Det vill säga, leden (en synovialled) utgörs av ett ledhuvud och en ledskål (Bjålie et al., 1998). Ledytorna på dessa är täckta av ledbrosk och en synovialhinna. Däremellan finns ledhålan som innehåller synovialvätska. Korfattat kan man säga att ledbrosket är till för att vid belastning av leden undvika nämnvärd friktion, blödning och smärta. Synovialhinnan i sin tur producerar synovialvätska, vars uppgift är att smörja ledytorna och ge näring åt brosket. (ibid.) Leden hålls sedan samman av ledband som tillåter, respektive förhindrar rörelser i olika riktningar beroende på typ av led (Jagtøien et al., 2002).

Bild: Vlado @ freedigitalphotos.net

Ovanstående gäller för såväl barn som för vuxna. Vad gäller barns skelett har det emellertid en annan utformning än hos vuxna, då det inte är färdigutvecklat. Barns huvud är exempelvis stort i förhållande till övriga kroppen. Deras tyngdpunkt ligger därmed högt, vilket medför vissa problem med balansen. Utöver det har barn och ungdomars skelett broskpartier på grund av tillväxt (förbenas senare) och en större andel proteinämnen (och mindre mineraler) än vuxnas, vilket gör det mjukt och elastiskt. Barn klarar därmed yttre påverkan, såsom fall och kollisioner, på ett bättre sätt än oss vuxna. På grund av dess mjukhet och elasticitet kan det tyvärr också bli bestående deformerat, vilket är nackdelen. Skelettet slutar att växa på längden i 16-18 årsåldern, men fortsätter att utvecklas och anpassas till och med 20-årsåldern. (ibid.)

Genom att barnen får allsidig fysisk aktivitet främjas och upprätthålls deras rörlighet i lederna. En led som inte används ut mot dess ytterlägen regelbundet blir stel och orörlig, då muskulaturens bindväv förkortas. (ibid.) Genom att belasta skelettet (främst dunsande) ökar också dess omfång och styrka. Dessutom stimuleras ledbrosket.

Referenslista:

  • Bjålie, G. J., Haug, E., Sand, O., & Sjaastad, Ø. V. (1998). Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB.
  • Jagtøien, G. L., Hansen, K., & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare förlag.

Comments are closed.